54. Hockeyn på hjul

Hej hej hej!

Hoppas allt är bra! Jag vaknade på helt rätt sida idag. Toppenhumör. Därför inledde jag dagens text med två utropstecken. Det är inte likt mig, men det känns överlag extra bra just idag. Om det händer något särskilt? Nej det tror jag väl inte. Man kan väl få vara lite glad? Ja men tack. Idag ska vi uppehålla oss vid en ishockeyvariant som jag faktiskt har en del erfarenhet av.

Ishockey på hjul. Det kan tyckas lite annorlunda. Men om jag säger inlinehockey kanske en liten klocka ringer? Alltså, det är som ishockey. Fast utan isen. Och istället för skridskor med skenor används skridskor med hjul. En faktor som förenar ishockey och inlinehockey är att båda sporterna sorterar under Svenska Ishockeyförbundet. Annars är det faktiskt en hel del skillnader sporterna emellan. I inlinehockey får man till exempel inte tacklas och man får inte heller passa pucken över mittlinjen. Ja, pucken förresten. I ishockey ser pucken ut på samma sätt överallt. Svart vulkaniserat gummi med en vikt på 156-170 gram. Men i inlinehockey finns den i olika utföranden och färger. Grön, röd, blå. Tung, lätt, mellan. Räfflad, slät. Önskas mer information om inlinehockeyutrustning? Kolla in den här hey guys-videon!

Jag har läst på lite om det här med inlinehockey. Internationellt kallas det Roller hockey eller roller in-line hockey. Det sägs att sportens första stapplande steg togs i Österrike under sent 1930-tal, men den stora spridningen skedde inte förrän andra världskriget tagit slut och världen började se ljuset igen. Störst popularitet nådde sporten i Kanada och USA, åtminstone till en början. Men med tiden fick sporten stor spridning och numera sorterar den under två stora förbund internationellt: Internationella ishockeyförbundet (IIHF) och Fédération Internationale de Roller Sports (FIRS). Båda förbunden anordnar världsmästerskap varje år. Det verkar trevligt. Precis som ishockey är inlinehockey en ganska mansdominerad värld, men sedan 1977 anordnas också världsmästerskap för kvinnor. I både killarnas och tjejernas turneringar är USA och Kanada dominanter på scenen, även om Tjeckien börjat knappa in de senaste åren. Det är något med Nordamerika och pucksporter… Men visst. Sist vann faktiskt tjeckerna i herrarnas VM. Sverige har aldrig nått någon topplacering. Jag ska snart gå in på varför.

USA. Bäst på rullskridskohockey.
USA. Bäst på rullskridskohockey.

Inlinehockey har blivit en ganska betydelsefull sport i de delar av världen där vanlig ishockey är svår att åstadkomma. Det krävs inga dyra investeringar i form av konstfrusna isbanor, inte heller särskilt mycket utrustning. Det går att spela under bar himmel vilket gynnar länder med varmt klimat. Här i Sverige är det lite som med golfen. Man spelar under sommarhalvåret när den vanliga ishockeyn har paus. Ja, om man inte spelar golf då. Eller tennis. Just den här semesterstämpeln kan vara ett skäl till att Sverige aldrig riktigt lyckats i den här sporten. Här används inlines främst för att transportera sig. Gärna överallt. In på ICA, plocka tomater, rulla fram till mejerikylen, plocka mjölk, rulla fram till kassan och i bästa fall undvika att köra på någon. Nä, jag är inget större fan av inlines… men det kanske finns ett skäl till det.

Det var nämligen så att jag för många år sedan deltog i en inlinehockeyturnering. Alltså, det var kanske 19 år sedan. 18-19 så där. Jag har vaga minnen av att någon chokladdryckstillverkare (minns ej vilken) arrangerade detta i Kungsträdgården i Stockholm. Jag och ett gäng vänner samlade ihop oss och bildade ett lag. Och nej, jag minns inte vad vi kallade oss, men det var sannolikt inte vackert. I alla fall. Vi tränade på asfalt och kände oss redo när den stora dagen kom. Men jag hann inte mycket mer än stiga ut på den där plastmattebeklädda planen innan jag märkte att jag helt saknade fäste. Mina hjul var av hårdplast och bara gled längs det glatta underlaget. Alla andra hade mjuka gummihjul och susade fram på planen med perfekt grepp. Själv stod jag på lädret. Kunde inte ta mig framåt. Inte bakåt. Svänga? Absolut inte. Förnedringen var ett faktum, men som tur är minns jag inte så mycket av den här dagen. Någon slags försvarsmekanism kanske. Ja, och sedan dess har mitt förhållande till inlines varit något komplicerat.

Hör ni, det var allt jag hade idag. Jag hoppas att det var roligt för er. Nu ska jag jobba och ta helg. Återkommer på tisdag!

Kram!

sportbloggar.info

En reaktion på ”54. Hockeyn på hjul”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *