73. Hockeyn och draften

2017!

Hej och välkomna till årets första inlägg. Jag har firat ett stillsamt nyår med god mat och trevligt sällskap. Ser framemot det nya året och tror att det kommer innehålla en hel del roligheter. Till exempel här på bloggen, som jag tills vidare kör som vanligt med publiceringar varje tisdag och fredag. Men förhoppningsvis händer även något som kan förnya (och förbättra) upplevelsen för dig som tar del av det innehåll som jag skapar. Vi får se vad jag hittar på!

Det är roligt på teven nu. Kvartsfinal i JVM mellan Sverige och Slovakien. Jag vet så klart inte hur det slutar men det lutar just nu åt klar svensk seger. Heja heja. Jag lär inte vara vaken så sent men får väl läsa tidningen imorgon helt enkelt. Vad jag tänkte komma till är att spelarna i JVM är unga. Gänget som skrinnar runt på teven, eller egentligen borta i Montreal, är födda 1997-1999. Några av dem kommer gå långt, och om de inte redan blivit tingade av NHL-lag så lär de bli det ganska snart. Hur då tingade, kanske du undrar? Ja, det funkar ganska precis så. Att bli tingad kallas även att bli draftad och jag tänkte fördjupa mig lite i detta.

Ordet draft används, förutom i nordamerikansk proffsidrott, även i det militära. När en ung soldataspirant blir draftad betyder det att hen skall inställa sig för militär tjänstgöring. Typ liknande gäller för hockeyspelare. Nästan. Att bli draftad i ishockey betyder helt enkelt att ett lag lägger beslag på rättigheterna till spelaren. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att vederbörande skall inställa sig för spel per omgående. Nej, ofta är det tänkt att spelaren ska få några år på sig att mogna eller växa till sig innan det är dags att flyga över sundet som vi kallar Atlanten. Ni ser, det finns allt plats för lite långsiktighet i sporten. Kul va?

Den mest kända draften är förstås NHL’s så kallade entry draft som går av stapeln varje sommar sedan 1963. Då får lagen välja spelare i en ordning som avgörs av hur bra förra säsongen gick. Om det inte gick så bra, kanske missade man slutspel, så får man välja bland de första. Om man vann hela Stanley Cup så får man välja sist, för man är ju så att säga redan bäst liksom. Sedan gör man hela grejen sju gånger. Alltså, draften sker i sju rundor där varje lag har ett val i varje runda.

NHL-draften brukar omgärdas av spekulationer om vilka som ska gå i förstarundan. Det är i regel de mest lovande spelarna som har den chansen. Till exempel valdes Mats Sundin som förste spelare i förstarundan i draften 1989. Och det blev ju bra. Snyggt scoutat. Och snygg keps.

Ibland är de i Vegas, har jag hört. Men jag kanske har hört fel.

Till den kanadensiska proffsdamligan CWHL hålls också en draft. Så har det varit sedan 2010 och är alltså relativt nytt, men det har redan etablerats som en ganska stor sporthändelse i Nordamerika. 2010 valdes svenske Danijela Rundqvist som trettonde spelare av klubben Burlington Barracudas. Hon spelade där i en säsong innan hon gick till den ryska ligan och idag spelar hon inte längre. Men bara för att man blir draftad betyder det inte att man ens får chansen att ta en plats.

Många spelare blir draftade. Nästan alltid i unga år – man måste vara över 18 år men oftast har man ögonen på sig flera år innan dess. För många slutar det med att ens namn ropas upp och sedan händer inget mer. Man harvar på i sitt klubblag, äter sin pasta och firar jul med släkten. Men chansen att få åka över kanske aldrig kommer. Ledsamt? Ja, säkert. Men kanske trodde inte till exempel Sanny Lindström, idag tv-expert, att han skulle bli någon lysande stjärna när han valdes som spelare nummer 156 den där augustidagen 1999. Han kanske var nöjd med livet ändå. Han verkar i alla fall vara ganska glad just nu, där han sitter i teve och kommenterar iförd en fin kostym.

Ja, hör ni. Man får vara glad för det lilla. Hoppas ni är det. Jag är. Vi hörs på fredag.

Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *