78. Hockeyn, godiset och snuset

Hej!

Jag får väl börja med att gratulera Malmö Redhawks till den första segern på mycket länge. Inte för att jag nödvändigtvis hejar på Redhawks, jag har aldrig riktigt hejat på något lag så, men folk i min omgivning blir genast på bättre humör och det räcker gott för mig. Extra kul att tvåla dit självaste Rögle i ett hett Skånederby. Vidare vill jag förstås gratulera alla på fredagen. Hoppas att ni mår bra och har en fin helg att se framemot. Kanske äta godis? Se då hit. Men var lugna. Hockeyrelaterat moraliserar inte över människors godiskonsumtion och hade inte gjort det om bloggen så vore sponsrad av självaste Livsmedelsverket. Nej, jag ska tvärtom göra ett nedslag i ishockeyns historia och fördjupa mig i dess alldeles egna godis. Hockeypulver!

Först: Informationshämtning är ibland svårt. När jag googlade ”hockeygodis” fick jag över 18000 träffar varav ingen handlade om godis. Istället tycks termen hockeygodis användas för att beskriva videoklipp med alldeles särskilt vackra konster utförda medelst klubba och puck. Roligt ibland men just nu helt ointressant. Tur att jag sedan länge hade rätt sökord i minnet, det gav betydligt mer relevanta träffar.

Ok, så vad är Hockeypulver? Många av er vet säkert. Det är slags lakritspulver som levereras i en plastdosa som till formen påminner om en ishockeypuck. Sannolikt kommer namnet därifrån och har sedan bankats in ytterligare genom det grafiska motivet på plastdosans lock. Supertydligt.

I flera smaker. Vi gillar olika.
I flera smaker. Vi gillar olika.

Hur äter man Hockeypulver? Äh, man gör som man vill. Man kan äta med sked eller kniv och gaffel om det känns bäst. Det vanligaste är, tror jag, att helt enkelt sticka ner tungan i dosan och svepa innehållet i en enda rörelse. Alternativt att hälla i sig, som om det vore flytande, men risken är att det får ungefär samma effekt som pepparsprej när de små små kornen flyger omkring herrelösa. Akta era ögon – och nej, Hockeyrelaterat tar inget ansvar. Till sist: På Youtube cirkulerar det en mängd filmer där uttråkade ungdomar försöker sniffa Hockeypulver. Mycket oortodoxt. Det är väl allt jag har att säga om det.

Hockeypulver är ett gammalt godis. Inte så gammalt som riktigt gammalt godis, kom ihåg att Cloetta gjorde chokladkakor redan under 1800-talet, men… det är hyfsat gammalt i alla fall. Hockeypulver började tillverkas under 1970-talet och gick då under namnet Hockeysnus. Det ändrades dock snabbt eftersom det ansågs olämpligt att barn plötsligt skulle kunna köpa snus bara så där, även om pulvret så klart inte innehöll någon tobak.

Att det först kallades Hockeysnus berodde ju på att dosan påminde och påminner väldans mycket om en snusdosa. Det har fått mig att fundera. För längesedan fick jag ett tips om att skriva en text om snus och hockey, för de båda är ju ganska tätt förknippade med varandra. Det är helt enkelt många ishockeyspelare som snusar. Texten har dock aldrig kommit till eftersom jag aldrig riktigt fått grepp om varför det är på det här viset, jag bara vet att det är så och det går inte att bygga en bloggtext på ett antagande (eller?).

Sent i höstas fick jag en potentiell förklaring presenterad för mig, då en person i min närhet hade hört av en representant från A Non Smoking Generation att den runda snusdosan i tidernas begynnelse särskilt marknadsfördes bland ishockeyspelare (på grund av puckutseendet), och att det var där och då snuset blev så starkt förknippat med ishockey. Men när jag hörde av mig till A Non Smoking Generation hade de plötsligt inget på fötterna för att styrka påståendet. Inte heller en tobaksexpert med (tror jag) universums största tobaksdatabas på svenska kunde bekräfta det jag fått höra. Så, tills jag hittar en tobaksforskare som svarar på mejl famlar jag helt enkelt i mörker.

"Om jag säger hockey, vad kommer du först att tänka på?"
”Om jag säger hockey, vad kommer du först att tänka på?”

Men nu funderar jag på om inte Hockeypulver kanske har ett litet litet finger med i spelet. När det lanserades hade de runda snusdosorna funnits på marknaden i drygt ett decennium. Säkert var snuset populärt bland hockeyspelare redan då, men när godiset kom och dessutom under namnet Hockeysnus, borde inte detta gjort att även yngre spelare fick upp ögonen för det riktiga snuset? Och sedan var liksom stenen i rullning. Vad tror ni?

Vilda spekulationer. Det är väl vad en hockeyblogg ska bidra med. Men men. Jag tar mer än gärna emot tips och information gällande detta. Ni når mig på john@hockeyrelaterat.se och i kommentarsfältet. Nästa text kommer på tisdag!

Kram!

En reaktion på ”78. Hockeyn, godiset och snuset”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *