94. Hockeyn och besvikelsen

Hej bloggen!

Jag mår bra. I veckan har jag jobbat, spelat musik och sett på TV. En ganska vanlig vecka. Men nu är nog våren på gång ändå. Vintern till ända. Belöningen nära.

Det pågår just nu lite extra het herrishockey runt om i landet. Vi är ju i slutspels- och kvalspelstider. Jag har sett fragment av matcher flimra förbi på TV:n, men särskilt noga har jag inte tittat. Jag vet ju redan hur det är. Hårt, hårdare, hårdast. Och känsligt. Oerhört känsligt. Ishockeyutövare har alltid kommit undan med att ha känslorna utanpå, men frågan är om Luleås tränare Petter Lasu Nilsson inte gick fyrahundra steg för långt när han intervjuades för C More efter att hans lag blivit utslaget av självaste Malmö Redhawks. Eller?

Man kan förstås diskutera hur rimligt det är att tvingas träffa media så nära inpå en förlust. Man kan diskutera hela systemet med videogranskningar. Och man kan så klart också diskutera huruvida det är rimligt att bli så generalförbannad över något så världsligt som sport när det faktiskt finns folk med riktiga problem. Men men. Klart är i alla fall att Petter verkade må väldigt dåligt.

Det är dock inte första gången en ishockeymänniska vädrar ilska och slänger hot omkring sig. Världens bästa Foppa var ju på 1990-talet även världens argaste Foppa.

Här tycks det vara lite skillnad på folk och folk. Petter Lasu Nilsson blev rätt hårt kritiserad efter intervjun med C More. Det var liksom inte okej att bete sig så här. Foppa däremot, honom skrattar vi åt och avfärdar som en vinnarskalle med just det här videoklippet i åtanke. Nu säger ju inte Foppa att han skulle kunna mörda, så visst är det lite skillnad, men väl att han kan tänka sig att dra på Börje (domaren) en smäll. Och det är så klart inte heller bra.

En avgörande faktor är förstås att Foppas katastrofintervju är över 20 år gammal. När den sändes hade den ingen chans att bli viral eftersom inget blev viralt på den tiden. När den visas idag är det med en hel del nostalgi inblandat, speciellt eftersom Foppas karriär ju blev så sagolikt fantastisk. I klippet ser vi inte bråkstaken och slyngeln, vi ser den oslipade diamanten och vinnarskallen. Vad ser vi i klippet med Petter Lasu Nilsson? Ja, jag vet inte vad ni ser, men jag ser i alla fall en besviken man som ser ut att behöva en kram. Hoppas han fick en. På köpet blev han viral, en ofrånkomlig konsekvens av det mediesamhälle vi lever i.

Återstår en del frågor. Är detta verkligen okej? Får man stå och veva i teve på det här sättet? Är man inte en dålig förebild för yngre?

Alltså, klart att det är okej. Det är ju sport vi talar om och sport gör otroligt ont ibland. Frågar ni mig, vilket ni så klart gör, så är jag helt för att visa känslor i TV. Jag står inte bakom snacket om våld, det hade de kunnat skippa båda två, men det är klart att man ska få gnälla på domaren om man blivit brutalt utslagen ur en slutspelsserie. Dock kan man gott hålla klaffen om man förlorat med uddamålet mot Frölunda i typ tolfte omgången. Vi måste förstå att det här betyder väldigt mycket för många människor.

Se, jag är mänsklig. Besvikelser bör vädras, annars gör det bara ont inombords istället. Nu ska jag sluta för idag. Jag hoppas att ni har haft en trevlig stund ombord på denna skuta som är Hockeyrelaterat. En blogg om hockey för er som bryr er mycket eller bara bryr er litegrann. Alla ska med!

Ta hand om er så hörs vi nästa vecka. Trevlig helg.

Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *