68. Hockeyn och kulturen

Tja tja!

Jag har bra energi just nu. Full av inspiration. Att driva en blogg är ju så klart upp och ner och vissa veckor är bättre än andra. Och just nu verkar jag ligga på plus. Jag hoppas att ni som läser också märker av mitt flow. Annars får jag väl glädjas i min ensamhet och det är väl inte helt fel heller. I alla fall, stort tack till alla er som läser och ger mig kommentarer. Kram på er.

Tidigare under året hände en lite annorlunda grej på hockeyfronten. Mig veterligen för första gången någonsin. Vad? Jo. En livs levande hockeymusikal gick då upp på City Theatre i Detroit, USA. Den heter Hockey – The musical! och är skriven av Mitch Albom, som förmodligen är mest känd för att ha skrivit best-sellern Tuesdays with Morrie. Men i alla fall. Jag har inte sett musikalen men har hittat en liten trailer på den fantastiska videodatabasen Youtube. Här har vi den. Titta vetja. Sen lovar jag att fortsätta skriva.

Fin va? Den handlar om fem random personer från olika delar av världen, Kanada, USA och Ryssland, som tillsammans kämpar för att hindra ishockeyn från att utrotas. En fin tanke ändå. Tänk om öst och väst kunde enas om fler grejer. Men även om jag förmodligen aldrig kommer att få se den här musikalen och även om jag kanske inte hade tyckt att den var himla sevärd, finns det ändå något intressant i att använda ishockeyn i en kulturyttring som musikaler. Jag ska förklara varför det är intressant, men jag måste börja med ett resonemang.

Det finns människor, ganska många, som går runt på jorden och tycker att kultur är en sak och sport är en annan. Och själv är jag inte bättre. Jag har också trillat dit cirka hundra gånger och sagt att ”i helgen ska jag minsann vara lite kulturell och titta på en utställning” (eller något). Som om inget annat vore kulturellt. Som om resten av veckan ägnades åt icke-kulturella saker så som att titta på teve, äta kikärtsbiffar eller träna karate. Eller hålla på med ishockey. Detta är en form av kulturobjektivism som betyder att man tillskriver olika kulturer eller kulturyttringar olika värden. I ett sådant sammanhang hamnar sporten oftast nedanför musikalen och teatern på en slags imaginär kulturskala. Med det motsatta synsättet, kulturrelativismen, skulle en sådan uppdelning inte ske. Men som människa vill man gärna ha ordning i sinnet. En del grejer är kultur, andra inte.

Det här ämnet togs upp för några år sedan i P1’s långkörare Filosofiska rummet. 2012 närmare bestämt. På temat Den dumma idrotten förde panelen ett intressant samtal utifrån påståendet att idrotten är antiintellektuell. Exempelvis att idrottare uppskattas mer för sina kroppar än för sin intelligens, men också för att idrotten ofta präglas av primitivt beteende både bland utövare och åskådare (typ huliganism). Kort sagt, att det skulle kunna finnas något fördummande i att avskärma sig från den övriga (riktiga) världen för att istället ägna sig åt något så trivialt som idrott. Detta är alltså ingen av panelmedlemmarnas åsikter utan en sammanfattning av olika teorier som lanserades. Superintressant. Lyssna på avsnittet Den dumma idrotten i SR Play eller i din podcast-app.

Utifrån ett sådant resonemang skulle ingen någonsin tycka att det vore fördummande att stänga in sig (avskärma sig) en hel kväll för att se en musikal eller teaterföreställning. Men med idrott och sport är det annorlunda, trots att publiken ofta strömmar till för att ta del av liknande upplevelser som på teatern. Därför är det roligt med en musikal som involverar sport, och dessutom har den goda smaken att välja världens bästa sport. Det är roligt och det är intressant. Att förena sport och kultur. Som om sport inte vore kultur. Eller hur?

Ja, hör ni. Jag blir så engagerad ibland. Hoppas att ni tyckte det var intressant. Om ni tycker annorlunda får ni gärna mejla john@hockeyrelaterat.se eller använda kommentarsfältet. Jag lovar att bemöta era synpunkter.

Ha en underbar helg!

Kram!

66. Hockeyn och tröjan

Nämenhej!

Vad kul! Äntligen fredag. Välkomna hit. Idag ska vi snacka kläder men först en liten introduktion: I händelse av att du är här för första gången så är detta en blogg som heter Hockeyrelaterat. Den drivs av mig, John, och handlar om allt som skulle kunna röra hockey. Allt. Från ismaskinens historia till fair play-begreppets nya betydelse. Ja, det är bland annat sånt jag skrivit om. Känn dig som hemma. Och om du undrar något, vänligen mejla på john@hockeyrelaterat.se. Nu kör vi igång den här modebloggen.

Alltså, jag trodde att jag drev en ganska nischad blogg. Hockeyrelaterat liksom. Men det var innan jag lyckades hitta till den raketkoncentrerade bloggen Famous people wearing hockey jerseys här på Internet. Det är alltså en blogg med foton på berömda människor som går runt i ishockeytröjor. Kolla in för bövelen. Här kan du få se bland andra Rihanna, Iggy Azalea, Richard Dean Anderson (Japp, MacGyver!) och hela metalbandet Slayer knata runt eller posera iförda riktiga jerseys, som tröjorna alltså heter på amerikanska. Bloggen uppdateras inte så ofta men det är kanske inte så konstigt. Till slut blir det väl för svårt att komma över nytt bildmaterial. Men hur kom jag in på den här bloggen från början? Jo, allt började med ett tips om att lyssna på ett avsnitt av Stil i P1. Tack pappa för tipset.

I programmet (som sändes fredagen den 2 december 2016 och finns på SR Play samt på alla podtjänster) pratade de om en massa saker, men kom så småningom in på att många celebriteter gärna använder hockeytröjor både i privata och i offentliga sammanhang. De ringde upp en kanadensisk hockeybloggare som ägnat mycket tid åt att studera detta fenomen. Han hade mycket att säga och en hel del exempel, bland andra nämnda Rihanna, men han hade inget riktigt svar på varför. Alltså, varför har hockeytröjan blivit ett så populärt plagg och varför reagerar andra människor på det? Jag får väl spekulera själv helt enkelt. Medan jag funderar kan ni få se en glad snubbe som har fått en ny hockeytröja. Här är han.

Ja, nämen så här då. Ishockeytröjor är ju rätt så grafiska. I många fall rentav oerhört snygga. Det är ett skäl gott som något. Passformen gör också att man ser rätt stor och häftig ut. Det vill man väl så här på fredagen. Men det måste ju vara något annat också. Kan det kanske handla om de signaler som tröjan sänder ut? Sport engagerar och upprör, som vi alla vet. När kändisar och artister klär sig i stora hockeytröjor kan effekten bli att människor reagerar. Antingen positivt, om de råkar heja på laget vars tröja kändisen eller artisten bär, eller negativt om motsatsen råder. Oavsett vad så skapas en buzz kring kändisen eller artisten (de två kändiskategorier jag helst använder, uppenbarligen). Så man kan få ytterligare twitterföljare eller kränga några extra konsertbiljetter. Kan det vara så enkelt? Så kanske Slayer resonerade när de drog på sig Dallas-tröjorna. Vad vet jag?

Eller så här: Kan ishockeyn, denna hårt reglerade sport, så kraftigt tyglad av show business och kommersiella krafter, bli till något annat när den rycks ur sitt normala, trygga sammanhang? De gånger man ser människor bära hockeytröjor, ja förutom spelarna själva, rör det sig nästan alltid om supportrar som uppehåller sig i eller i anslutning till arenan där deras favoritlag ska spela eller har spelat. Nästan alltid matchat med jeans och gympaskor och kanske med en låda popcorn i näven. Här är en film på typiska hockeyfans, från Ungern.

Så ser dom ju oftast ut, ungefär. Men när Rihanna bär en hockeytröja, och dessutom som en klänning, gör hon plagget helt till sitt eget och på ett sätt som ingen tidigare gjort. Det gör något med hockeytröjan och i förlängningen gör det kanske också något med hela sporten. Jag tycker att detta är oerhört intressant. Dessutom kanske det är nyttigt för ishockeyn att synas i lite andra sammanhang och i lite andra former än den stängda och kontrollerade miljön som arenan trots allt är. På så vis kan man säkert nå fler människor och få ishockeyn att framstå som en inkluderande och lekfull sport. För innerst inne är den ju det. Och det är ju så, att i tröjan bor mycket av ishockeyns estetik och själ. Sprid den!

Hoppas att ni får en trevlig helg. Jag ska ha det toppen!

Kram!